Läst i oktober!

Det blev en del läst i oktober också. Nu var det inte lika många böcker som var måste-böcker (även om alla måste-böcker också har varit kul läsning). Dock har jag lyssnat på rätt mycket. Jag har suttit och skrivit en hel del. Och haft en del frilansuppdrag. Och så fick jag hoppa in som vikarierande redaktör på ett förlag – Harper Collins. Så många ljudböcker, till och från jobbet, under träningen, under hundpromenaderna och så vidare. Men även en del lästa.

Här är böckerna som blev läsa under oktober (totalt 9 stycken):

1. Eldslandet av Pascal Engman
   Jag läste ju Pascals debutbok Patrioten då den var nominerad till Årets deckardebut, priset jag var ordförande för. Och jag var nyfiken på hur hans uppföljare var. Det här är början på en ny serie, med huvudkaraktären Vanessa Falk, och jag tycker att det verkar mycket lovande. Mycket action, bra karaktärer, väldigt bra driv. Tycker också att Pascal har utvecklats och mognat som författare. Den första var lite spretig, och en del nybörjarmissar. Den här kändes mer ”färdig”. I den här boken rånas klockbutiker. Och flyktingbarn försvinner. Samtidigt handlas det med organ i en nazistisk by i Sydamerika. Så klart finns det ett samband!
2. Nuckan av Malin Lindroth
   Den här hade jag velat läsa sen den kom ut. En mycket intressant essä om hur det är att leva som ensamstående kvinna, inte som den självvalda singeln a la Sex and the city, utan att vara den som aldrig blev vald. Malin Lindroth vill reclaima ordet nucka. Ta tillbaka det fulaste namnet och tvätta skammen ur det. Det här är väldigt bra skrivet, mycket intressant, naket och ärligt. Också initierat och kunnigt om historien. Bra resonemang kring kärnfamiljsnormen och synen på singellivet – och skillnaden mellan ensamstående kvinnor och ensamstående män.
3. Fruktans hus av Mats Ahlstedt
   Den här läste större delen av i september, inför ett samtal med Mats på scen. Dock hade arrangörerna gett mig hans tidigare bok så det var först några dagar innan mässan jag fick reda på att han också hade kommit med denna – den kom ut precis runt Bokmässan. Så började direkt på den när jag lyckades få tag på den. Men hann tyvärr inte läsa klart innan vårt samtal. Men avslutade den några dagar efter Bokmässan. Mats är otroligt produktiv och jag tycker att han skriver bra. Han väljer viktiga ämnen och har många bra kvinnliga karaktärer. Här handlar det mycket om utsatta unga kvinnor på behandlingshem.
4. Drottningens juvelsmycke av C L Almqvist
   I min bokklubb hade vi valt den här boken. Jag läste den första gången när jag läste litteraturvetenskap på universitetet i mitten av 90-talet. Att jag redan hade läst den gjorde att jag trodde att det skulle bli lätt. Jag mindes att jag hade tyckt väldigt mycket om boken. Men. Det var faktiskt rätt tungt att läsa den. Mycket svårare än jag mindes det. Det är fortfarande en fantastisk historia om motsägelsefulla Tintomara som förtrollar både män och kvinnor och som är en mycket tidig ”hen” – man vet inte riktigt om hon är man eller kvinna. Ond eller god. Svart eller vit. Historien utspelar sig i kulisserna till mordet på Gustav III på maskeradbalen på operan. Otroligt vackert språk. Vacker och dramatisk historia. Men rätt tung att läsa.
5. De sista rummen av Inger Frimansson
   Har länge velat läsa mer Inger Frimansson, så valde hennes senaste. Det här är mycket skickligt. En kvinna vaknar upp på ett hotell, men hon minns inte hur hon hamnat där eller vad hon heter. Hotellet är inget vanligt hotell. Det går inte att lämna och befolkas av en rad mystiska och sorgliga varelser. Kvinnan som av en av de andra gästerna får namnet Viol är journalist och försöker ta reda på vad som hänt och vad det är för slags hotell. Det är mörkt, suggestivt, läskigt.
6. Det som göms i snö av Carin Gerhardsen
   Det här är verkligen en bok i min smak. Människor krockar med varandra, saker händer som får konsekvenser och nya saker sätts i rörelse som får nya konsekvenser. Det börjar med ett möte på en ishal väg på Gotland. En bil kör över kanten ner i en ravin. Mannen i bilen dör, men hittas inte förrän efter fyra dagar. Fyra år senare bubblar dessa händelser upp till ytan igen av olika skäl och en kedjereaktion sätt igång som får omvälvande konsekvenser. Det är en intrikat historia och det är inte säkert vem som är ond och vem som är god. Det finns ett fint systerskap i boken och jag gillar karaktärerna. Några logiska luckor störde, men helheten är ändå så briljant.
7. Kärlekens Antarktis av Sara Stridsberg
   En bok som de flesta trodde skulle bli nominerad till Augustpriset och som verkligen förtjänade det är Sara Stridsbergs Kärlekens Antarktis. Det är en fantastisk roman. Berättad ur en styckmördad kvinnas perspektiv. Det är en sorglig historia som rullas upp allt eftersom och hela tiden återkommer till det där fruktansvärda slutet i skogen där en man tar sig rätten att strypa henne och därefter gröpa ur henne, göra sig av med hennes huvud och stycka hennes kropp i delar och placera dem i två resväskor. Det handlar om hennes tragiska och, som hon själv ser på det, förutbestämda liv som trasig narkoman och prostituerad. Om hennes mamma, frånvarande pappa, hennes bror Eskil som dog ung i en drunkningsolycka. Om hennes stora kärlek och de två barnen hon tvingades lämna ifrån sig. Eller rättare sagt, ett barn blev tagen från henne. Med det andra hade hon redan gett upp om sig själv och därför ville ge bort direkt vid födseln så att dottern skulle slippa ”smittas” av henne. Identiteten på mannen som dödar henne är helt oviktig, han är bara en av flera män som hatar kvinnor. Det här är hennes historia. Hon som är viktig och lyfts fram. Jag som läst de flesta böcker om Catrin da Costa-mordet ser flera likheter. Och den parallellen ger förstås boken för mig ytterligare en dimension (har verkligen grottat ner mig i det fallet). Men framför allt är det språket som fångar mig. Trots det fruktansvärda ämnet är det så oerhört vackert skrivet. Så precist och njutningsfullt att läsa. Och det är väl den enda lilla invändning jag har mot den här boken. Att en berättelse om en mördad, våldtagen och styckad kvinna är så estetiskt perfekt. Det skaver lite. Och samtidigt är jag grymt imponerad och tagen.

   

8. Allt för vågorna av Sofia Edgren 
   Allt för vågorna av Sofia Edgren (ja, det är min syster) är en fantastisk fin liten bok om vänskap, vågsurfing och val i livet. Sofia berättar historien om Jens och Peter som sa upp sig från sina framgångsrika jobb för att leva sin dröm och jobba med sin passion – surfing. De startade Surfakademin 2006 och det gick spikrakt uppåt. Det här handlar om deras filosofi, om att inte tävla, om att våga släppa taget och vara sann mot sig själv. Men ställer också svåra frågor om när passionen blir ett beroende, om vad man väljer bort och hur man behåller sig själv och sin innersta kärna när framgångsvågen kommer. En mycket inspirerande historia, filosofisk och klok och fint skriven. Jag har följt Sofias väg med den här boken, vet hur mycket hon jobbat med den. Vi har varit på skrivarresor ihop, och suttit med våra respektive manus. Otroligt givande och kul att få läsa det färdiga resultatet. Det är mycket läsvärt. Jag som aldrig har surfat kan ändå ta till mig filosofin bakom, och blir förstås taggad av tanken på att våga följa sin inre våg. Något jag själv gjort/gör när jag för drygt ett år sedan vågade säga upp mig för att satsa på min passion: att skriva böcker.

   

9. Bilder av henne av Karin Slaughter
   Andrea är med sin mamma Laura i ett shoppingcenter där en man plötsligt attackerar och skjuter två personer. Andrea fryser till is, men hennes mamma går till attack och avväpnar mannen. Sättet hon gör det på väcker frågor. Det är iskallt och professionellt. Det är fler som har sett vad Andreas mamma har gjort, och snart får Laura besök från sitt förflutna och Andrea tvingas fly. Hon flyr och försöker ta reda på vem hennes mamma egentligen är. Jag älskade ju Karin Slaughters De vackraste. Det här är lite i samma stil, det är bra och det är spännande, men det inte riktigt lika bra. Jag tycker emellanåt att det är lite segt och att hon upprepar sig. Hade den här boken strukits med cirka 100 sidor och förtätats hade det varit en riktig fullpoängare. För Karin Slaughter är alltid en skicklig författare. Så också i denna bok.