Det finns så många myter kring det här med att skriva böcker. Här har jag samlat några vanliga frågor som jag brukar få. Som blottar föreställningen folk har om författarlivet. Och förstås mina svar.
10 vanliga frågor du får som författare – som visar vilka myter det finns kring skrivandet:
- Tar idéerna aldrig slut?
Nej, idéerna tar aldrig slut. Idéerna är den lilla, lilla delen i att skriva en bok. Idéerna är det lätta. Idéer skriver inga böcker. Jo, visst måste du ha någon idé, men det mesta av de säg 300-400 sidorna du skriver kommer inte från idéerna – utan från hårt jobb. Och hårt jobb och att faktiskt skriva en bok gör att du får idéer. - Det går ju så bra för dig, du måste vara rik!
Ja, det går bra för mig, nej, jag blir inte rik. Faktum är att jag är långt ifrån att kunna leva på mina böcker. Folk har oerhört svårt att förstå hur LITE pengar det ger att skriva en bok. Hur ofattbart FÅ författare som faktiskt tjänar några pengar som ens är i närheten av att kunna jämföras med en lön. Jag brukar säga till folk: Hur många böcker köper du själv per år? Och av vilka författare? Det är ett hundratal författare som ALLA köper. Sedan finns det cirka 12 000 andra utgivna böcker varje år, som säljer minst sagt blygsamt. Och det trots att de fått fina recensioner och kanske blivit sålda till utlandet. Räkna med att en författare tjänar cirka 25 kr på en inbunden bok, och 5 kr på en pocket. En normal inbunden bok säljer cirka 2000 ex. Och en pocket kanske 10 000 ex. Det blir 100 000 kr. Före skatt och sociala avgifter. 50 000 kr efter skatt. Det tar minst ett år att skriva en bok, ofta längre om man räknar in hela processen, redigeringen. Nej, du blir inte rik av att skriva böcker. - Vad gör du när du inte har inspiration?
Jag jobbar inte efter inspiration. Jag skriver ändå. Skulle jag vänta på inspiration skulle boken aldrig bli skriven. Få författare skriver på inspiration. Att skriva är ett jobb. Och det måste göras även de dagar det inte är roligt. Precis som träning eller vilket jobb som helst, kan det kännas tungt innan man kommer igång. Det finns absolut ingen tid att vänta på inspiration. - Vågar du berätta vad den handlar om? Eller är du rädd att någon ska sno idén?
Nej, samma som första punkten. Idén är en så otroligt liten del av bokskrivandet. Jag är inte ett dugg rädd för att berätta vad boken handlar om, eller att någon ska sno ”idén”. Jag VET att det för det första inte är idén som gör boken. Idén räcker till några sidor, sedan ska boken fyllas med så mycket mer. Det är utförandet som är grejen. Idén är heller inte helt utarbetad när jag börjar. I stora drag, ja, men mycket av idéskapandet sker medan jag skriver. - Vad händer om din förläggare vill att du ska göra om något i boken?
För det första så är det alltid författaren som bestämmer över sitt manus. Förläggaren är ett bra bollplank. Tillsammans diskuterar vi manuset. Vrider och vänder vi på det. Om det är något som förläggaren tycker är märkligt eller känns fel vore det ju korkat att inte lyssna på det. Samma sak med redaktören. Jag som författare kan sedan avgöra vad jag vill ta till mig, eller strunta i (så länge boken är antagen, vill säga). Kan vara bra att förtydliga här att när en bok antas så börjar nästa stora process – boken gås igenom, bearbetas och förfinas. - Har den kommit ut?
Det är lustigt, för så fort man säger att man börjat skriva på en bok så frågade folk, typ redan efter en vecka; ”har den kommit ut än?” People, det tar JÄTTELÅNG tid att få ut en bok. Först tar det väldigt lång tid att skriva den. Särskilt för mig (och då skriver jag ändå ovanligt fort) som jobbat heltid med annat hela tiden, och bara har semestrar och långhelger på mig att skriva. Sedan tar det JÄTTELÅNG tid från att den blivit antagen av förlaget. Både för att det är lång kö för böcker på ett förlag att komma ut (en massa böcker väntar på utgivning), men också för att jag som författare måste jobba om den tillsammans med först förläggare och sen redaktör. Men också för att det tar lång tid för förlaget att förbereda en utgivning, boken ska säljas in, både internt och externt (bokhandlar till exempel), marknadsföringsplan ska sättas, den ska in i kataloger och så vidare. Räkna med att det tar minst 1,5 till 2 år från att man börjar skriva tills boken är ute. Ofta längre tid än så. - Vilket förlag valde du?
Den krassa verkligheten är att det är förlag som väljer författare och inte tvärtom. Jo, det kan vara så att förlagen slåss om en författare, men det är inte ofta. Särskilt inte om en ny, helt okänd, debutant. Men det händer – absolut! Men. som vanlig dödlig bör man räkna med att de flesta förlag tackar nej. Mitt förlag får ungefär 2000 manus inskickade till sig varje år. Av dessa väljer de att tacka ja till mellan 3 och 4. Så, när jag blev en av de där 3-4 det året så kan jag inte påstå att jag VALDE förlag. Förlaget valde mig, och jag var djupt tacksam. Självklart har man lite större frihet efter några böcker, om det har gått bra, och då kan det nog vara så att man kan välja. Men, rent krasst kan man ändå konstatera att det inte är författarnas marknad, utan förlagens. De är ordentligt uppvaktade av wanna be-författare, och de allra, allra flesta får nej. Och får de ja, är de glada. - Vill du inte att det blir film också?
Jo, det är klart att jag vill att det ska bli film! Eller tv-serie. Eller teater. Jo, självklart! Men om det är svårt att få ett förlag att ge ut din bok, så är det ännu svårare att få ett produktionsbolag att göra en film av ditt manus! Så klart vore det så otroligt häftigt! Men, har du skrivit ett bokmanus ska du inte räkna med att det blir film. Det är ytterst, ytterst få böcker som blir film. - Du är ju såld till utlandet, vilket land går bäst?
Ja, jag är såld till utlandet. Men det är svårt att svara på vilket land som går bäst. Jag vet inte. En annan aspekt är att det kan ta lång tid för det utländska förlaget att ge ut ens bok. Tyskland och ett stort tyskt förlag köpte rättigheterna till min första thriller redan hösten 2015. Men det är först nu till sommaren den kommer ut i Tyskland. Alltså, sommaren 2018. Och det går inte att säga hur det går, förrän efter rätt lång tid. Den ska ju komma på pocket i Frankrike snart också, efter det kanske jag kan säga något om hur det går. - Om du märker att böckerna inte fungerar, skruvar du då nu när du skriver din tredje?
Det kanske finns författare som kan skriva ”vad folk vill ha”, men jag tror att de är få. Det är ett sånt otroligt jobb att skriva en bok. Det går knappt att ”ändra genre efter vad som är populärt just nu”. Om det fanns en formel för bästsäljare skulle så många fler författare skriva sådana. Men det finns inte. Och det går inte på förhand att säga vilka böcker som kommer att fungera. Självklart gör jag alltid mitt bästa. Skriver det bästa jag kan. Men jag försöker inte ändra på genren, utan jag skriver det jag vill skriva, på det sätt jag vill skriva – något annat tror jag är svårt. Man måste själv tro på det man gör. Gilla det man gör. Ha en stark drivkraft, passion för det man skriver. Den dagen man börjar skriva en bästsäljare, för att försöka locka en storpublik, tror jag man kommer gå vilse. Det kommer inte bli äkta! Och det finns heller inga enkla recept för bästsäljare. Vem trodde att En man som heter Ove skulle slå så stort, inte bara i Sverige, utan i hela världen? Hundraåringen? 50 shades of Grey? Harry Potter? Elena Ferrante. Nej, det var inga självklara bästsäljare. De följde ingen färdig mall. Det var passionerade författare som skrev sin grej – och så råkade det falla publiken i smaken. Om någon påstår att de vet hur man skriver en bästsäljare – tro hen inte! Ingen vet.
Haha, ja känner igen vissa av frågorna även om jag bara skriver på ”hobby-nivå” än så länge. Just hur lång tid allt tar verkar vara extra svårt för folk att förstå, själv hade jag inte fattat det heller när jag började skriva utan tänkte nog ha boken klar på 2-3 månader :/ Jag utgick också från att förlagen sen hade särskilt folk som redigerade och fixade till manuset åt författaren och som var proffs på det. Så fel man kan ha!!
Vad gäller pengarna så blir jag ju lite sugen på egenutgivning faktiskt när jag ser siffrorna ovan. Så lite som blir kvar åt författaren. När man har etablerat sig lite och har några böcker ute som du kanske man kan göra det själv och ta in tjänsterna förlaget tillhandahåller på egen hand istället? Men det är klart, då blir det väl svårt att få tid över till att skriva…
Jag sålde mer än i det exempel jag gav, men som sagt, det gick rätt bra för min första bok. Mycket, mycket bättre än för den vanliga debutanten. Men det är ändå inga summor att leva på. De siffror jag pratar om gäller debutanter. Har man flyt blir det ju bättre och bättre för varje bok. Och självklart finns det debutanter som lyckas fantastiskt! Jag kan räkna upp flera stycken. Men med tanke på hur många böcker som faktiskt ges ut varje år så är de försvinnande få. Så inget man ska räkna med, tycker jag. Jag skulle ändå rekommendera alla att försöka få ett riktigt förlag. Det blir en helt annan nivå. Jag VET att det finns bra egenutgivna böcker också. Och att flera av dem har lyckats väldigt bra. Men oddsen är betydligt sämre, både vad gäller att sälja, och i kvalitet. För ska du ha samma kvalitet som en förlagsutgiven bok, så får du ju själv bekosta lektör, redaktör, korrektur, samt betala för proffsig sättning och omslag. Det äter ju upp en stor del av en eventuell vinst. Att ha ett förlag i ryggen gör att fler vill ta in boken för försäljning, fler tidningar vill recensera (även om ytterst få böcker recenseras i tidningar nuförtiden). Det är helt enkelt en viss kvalitetsstämpel att ges ut av ett förlag. Sedan gör ju förlaget ett hästjobb med att marknadsföra den mot återförsäljare, och även mot media och bokbloggare, samt vid mässor och sånt. Jag gör mycket själv, men jag är så tacksam för allt det förlaget gör. Jag skulle bara ge ut själv om jag inte hittade något förlag som ville ge ut mina böcker.
Intressant blogg. Jag tänkte skriva en bok men jag tänkte att det kanske inte var nån idé eftersom den ändå inte skulle bli utgiven. Så jag slutade (eller ”tog en paus”) efter två kapitel. Två korta kapitel.
Att den inte säljer så mycket gör mig inte så mycket men det vore trist om den inte blev utgiven. Det känns som en massa jobb i onödan om man ändå inte får boken utgiven. Att skriva synopsis går ju ganska fort (en kort version med övergripande handling och karaktärer) men att bygga en hel bok kring det medför ju mycket mera jobb. Jag skulle kunna tänka mig en kortare bok som landar på kanske 100 000 – 150 000 tecken men även det tar tid…
Hur många förlag finns det som ger ut skönlitterära böcker (på svenska alltså= som man kan skicka in en bok till?
Att få en bok utgiven av ett riktigt förlag är svårt. Det måste man räkna med. Tror det är lika svårt som att få betalt för att måla, musicera, spela teater. Alla konstnärliga yrken. Och ja, det tar jättelång tid. Det tar lång tid att skriva en så kallad kortroman också (på cirka 100 000-150 000 tecken). Man får helt enkelt se det roliga med själva processen, själva skrivandet. Som Karin Boye sa, ”det är vägen som är mödan värd”. För det finns inga garantier. Ett förlag ger ju bara ut sådant de tror på. Det är ju en investering för dem. Men. Det går ju alltid att ge ut själv! Det kostar lite, och det är inte säkert att du får igen pengarna. Men ge ut en bok kan egentligen alla göra. Om de är villiga att betala. Det finns många förlag. Både vanliga förlag och så kallade hybridförlag (där du är med och betalar, där ni delar på risken) och även många egenutgivningstjänster. Här har du en lista på svenska förlag. Kan inte lova att den är heltäckande, men de viktigaste är med. Alla ger inte ut skönlitteratur, så viktigt att kolla förlagets hemsida innan man skickar.
Spännande inlägg! En fråga jag fick efter att ha läst var dock kontroversen mellan att inte vänta på inspiration, och att ha en stark passion och drivkraft för det man skriver. För mig går de liksom hand i hand. Kan du bibehålla en passion för det du skriver utan att vara inspirerad? Vore väldigt intresserad av att höra mer om detta! Tack
Hej och tack för din kommentar! Jag tror så här: För att ORKA skriva måste du ha en sann passion för att skriva – för din historia – för att bli författare (behöver inte vara alla tre). Men, för att sedan faktiskt göra det krävs disciplin och att bara göra det. Jämför med träning. Du kan ha en stark drivkraft och en passion för träning, verkligen på djupet vara övertygad om att du mår bra av det och att du VILL vara en person som tränar för att du vet vilka fördelar det har för dig och din hälsa. Men, sedan kan du ju ändå känna det motigt att gå till gymmet (för mig känns det ofta motigt att gå), då är det bara att gå ändå. Det går inte att vänta tills man har ”lust att träna”. Jag går regelbundet, flera gånger i veckan, och tränar. Men det är bara ett fåtal gånger jag verkligen känner inspiration eller lust. Däremot brukar det bli kul när jag väl är där – och effekten jag får gör att det är värt det. Lite så tänker jag med skrivandet också. Jag VILL verkligen skriva, jag VILL verkligen ge ut en ny bok. Jag HAR en historia jag vill berätta. Men nej, många gånger jag har inte alls någon lust att sätta mig ner och skriva. Jag saknar helt inspiration. Men jag gör det ändå, för att jag har bestämt mig, och för att jag vet att det är det som krävs för att nå mina mål. Och precis som med träningen så brukar det lossna när man väl kommer igång. Inte alltid. Ibland är ett helt gympass rena döden, så kan ett skrivpass vara också.
Intressant och gillar sanningen i det hela samt känner väl igen mig när jag ska skriva speciellt – när är boken färdig?
Skriver själv och arbetat med en trilogi i några år, angående att man prioriterar familj och jobb.
Det jag vill fråga är att jag får hjälp utav två tillförlitliga vänner som läser och ger konstruktiv kritik och delar med mig allt som jag har kommit på om dessa världar oxg varelser. Är det då dumt av mig att dela med mig en hel skapelse till andra eller bör man vara försiktig?
Ursäkta om jag höll dig på sträckbänken med ett så långt inlägg. Nåväl önskar dig en fin dag.
Med vänlig hälsning
Hej! Det är ju jättebra att du delar din text med andra – och får löpande feedback. Jag ser inga som helst problem med det – tvärtom. Vad är du rädd för? Jag har alltid delat det jag skriver med andra, under processens gång. Vad kan hända? Vet ingen författare som hellre skulle skriva någon annans historia än sin egen. Så risken att någon ska sno något är försvinnande liten. Att skriva en bok är ett mastodontarbete – då vill man ju lägga den (långa) tiden på sitt eget. Det enda jag tänker på i din fråga är att du kanske ska låta någon annan, som inte är din vän, läsa. Vänner är sällan de bästa läsarna, för de är färgade av er vänskap. Men det är ju en senare fråga! Lycka till med ditt skrivande!