I de författargrupper jag är med i dyker ofta en fråga upp: Hur gör man om man vill sälja artiklar och texter till tidningar? Det är ju en rätt given och relevant fråga för en skrivande människa. Det är svårt att leva på att skriva böcker, och om man gillar att skriva borde man kunna dryga ut kassan genom att skriva kortare texter till tidningar.

Efter 13 år på magasin, och 17 år som utbildad heltidsjournalist, och frilansande journalist längre än så, har jag länge sett det som min mission att förklara hur det går till. För det finns verkligen många konstiga föreställningar där ute.

Det kanske hör till min natur, men alltid när jag ger mig in i något tar jag reda på hur verkligheten ser ut, och så anpassar jag mig efter den – det är så lätt att man blir bitter om man ger sig in i något och TROR en massa, och sedan stöter på motstånd.

Jag har mött otroligt många författare som inte hade en aning om hur författarlivet såg ut eller hur bokbranschen fungerade, som blev tagna på sängen, både över hur mycket jobb det är, hur svårt det är att få kontrakt, hur mycket redigering det är EFTER kontraktet, hur LITE man säljer, och hur LITE pengar det ger. Jag förstår det! För det är ju verkligen inte som de flesta tror. Men jag var aldrig förvånad, för jag hade gjort min research. Det enda som egentligen har förvånat mig sedan jag blev författare var att mitt förlag lyckades sälja mig till fem länder redan första hösten. Det hade jag ALDRIG räknat med!

Jag tar helt enkelt alltid reda på hur det ser ut när jag ger mig in i något. Och jag tror aldrig att det är lätt!

Kanske är det därför jag har ett så stort behov av att alltid svara i alla trådar i författargrupperna när frågan om hur man säljer texter till tidningar dyker upp?

Man får ta eller rata min råd bäst man vill och jag utger mig inte för att vara en allvetande expert – det finns säkert redaktörer som tänker helt annorlunda än jag. Men jag har ändå jobbat med magasin, som ansvarig redaktör, i cirka 13 år. Jag har tagit emot frilansidéer dagligen under denna tid. Jag har själv frilansat i många år, och skickat mängder med förslag. Jag förfinade min teknik under denna tid, och lyckades mitt sista år som frilans få ja på i snitt 97 procent av alla mina idéer (det gjorde jag genom att enbart skicka idéer som var så pass bra, och rätt presenterade, till rätt magasin, att de inte skulle kunna säga nej – samt att jag hade jobbat upp ett rykte om mig själv som väldigt lättjobbad och en sådan som alltid levererade och lämnade i tid).

Här är mina 15 bästa råd till dig som vill sälja artiklar till tidningar:

  1. Ring aldrig – mejla! 
    Tidningsredaktioner i dag är svårt nedbantade, tiden är otroligt knapp, INGEN har tid med ett samtal. Mejla!
  2. Skriv aldrig till chefredaktören – vänd dig till redaktionschefen
    Det är hen som är operativt ansvarig över produktionen av tidningen. Chefredaktören har oftast ett mer övergripande ansvar för och en representativ roll på tidningen. Det är redaktionschefen som gör själva tidningen tillsammans med redaktionen.
  3. Ha en konkret idé – vad vill du skriva om?
    Din idé ska kunna förklaras i helst en rubrik, men åtminstone i en ingress. Och en ingress får vara högst 3 korta meningar. Om du inte kan förklara din idé på detta utrymme, har du ingen bra idé och du har inte lyckats vinkla det på rätt sätt. Tänk hissversionen (se blogginlägg här), du måste kunna förklara vad du vill göra på bara några meningar. Det blir annars omöjligt för tidningen att presentera din artikel i tidningen – det kommer att kännas spretigt och få kommer att vilja läsa, detta vet alla redaktörer, så de tackar direkt nej till otydliga, spretiga, långa idéer.
  4. Se till att ha en tydlig vinkel
    Idén ska ha en tydlig vinkel, och vara anpassad efter den tidning du kontaktar. Handlar tidningen om hundar, ska den ha en tydlig hundvinkel, är det en lokaltidning, ska idén ha en tydlig koppling till orten, är det en tidning för kvinnor 50+ ska den ha en koppling till kvinnor 50+, är det en träningstidning ska det ha en träningsvinkel – ja, ni kanske fattar (ändå är det otroligt många som INTE fattar detta…).
  5. Lär känna tidningen du vill skriva för
    Vad finns det för vinjetter i tidningen? Vilka avdelningar i tidningen finns det? Brukar de ha sådana reportage/artiklar du tänker föreslå? Om inte, varför skulle de i ditt fall göra ett undantag (det KAN de göra, men då ska du verkligen komma med något bra). Hur brukar reportagen se ut, hur brukar de vara uppbyggda? Är det långa texter? Är det många faktarutor? Vad har de för sorts språk? Använd denna kunskap när du sätter idén och vinkeln! Skicka ALDRIG massmejl med en idé till flera tidningar! INGEN kommer att tacka ja.
  6. Var kortfattad och distinkt i din kontakt
    Skriv ett kort mejl. Enkel, snabb presentation, kortfattat din idé och vinkel. Strunta i värdeord som att du har en fantastiskt intressant historia att berätta, nämn heller inga oväsentligheter som att du älskar att skriva, eller antyd att det vore bra och nyttigt för dig att skriva för just deras tidning. Vad redaktören vill veta är om du kan bidra till deras tidning, inte vad tidningen kan göra för dig.
  7. Skicka aldrig färdiga texter
    Ytterst få tidningar vill ha färdiga jobb. Tidningen vill vara med och påverka utformandet, antal tecken, vinkel, upplägg och så vidare. Du behöver INTE vara rädd att en tidning snor din färdiga text. Har aldrig varit med om att jag någonsin ens skulle ha velat ha en färdig text. Under alla år som redaktör har jag köpt kanske tre färdiga texter. Högst en har blivit okej i tidningen, och det var en personlig text av en framstående tv-personlighet och hörde till det där undantaget jag skrev om under punkt 5.
  8. Ha ALLTID signatur i ditt mejl
    Förvånansvärt många har under min redaktörskarriär signerat sina mejl med förnamn. Enbart. Det har alltid förvånat mig. Kan säga att jag konsekvent tackat nej till frilansidéer som getts med bara ett förnamn som avsändare. Hur ska jag som redaktör över huvud taget kunna veta VEM det är som vill jobba för mig om jag inte ens har ett efternamn? Om jag ska inleda en affärsöverenskommelse med någon (vilket det faktiskt är om jag som redaktör tackar ja till att köpa en artikel) så vill jag ha alla namn och kontaktuppgifter lätt tillgängliga. OM jag skulle behöva ringa och kolla en grej snabbt, måste telefonnummer och sådant stå i mejlet. Ställ in så att din signatur alltid syns, även när du svarar på ett mejl. Det upplevs som mycket proffsigare om företaget som kontaktar tidningen (ja, du är ett företag) har en tydlig avsändare. Om du själv skulle köpa något digitalt, skulle du väl vilja veta att du kan kontakta den du köper av?
  9. Räkna med ett nej, och att nejet kan ta tid
    De tidningar jag har jobbat på har fått mellan 3–10 idéer om dagen. Ibland fler. Som redaktör köpte jag kanske in 4–5 idéer om året. Det betyder att av 100 idéer så fick ungefär 97 nej. Av dessa var cirka 90 fullständigt usla idéer. Vissa hade gjort alla rätt, men vi tackade ändå nej, för att det inte passade just då. (Ungefär som i bokbranschen.) Nejet kan också dröja. Alla frilansidéer är ju obeställt material. Redaktörerna har fullt upp med att göra tidningen och ta hand om det beställda materialet. Det obeställda kommer alltid i sista hand. Jämför det med hur du själv hantera inköp. Du prioriterar de köp du själv bestämt dig för, affärer du själv har sökt upp, framför försäljare som ringer på din telefon eller på din dörr och vill sälja något du inte har bett om.
  10. Får du ja, gör upp om HUR jobbet ska göras
    Gör upp om antal tecken, vinkel, hur jobbet ska göras ut, ska det vara någon lista? Faktaruta? Bilder? Bildtexter? Fråga även om redaktören inte säger något. Risken är att det är en dålig redaktör som inte är tydlig med vad hen beställer – och det kommer att drabba er båda.
  11. Gör upp om pris innan du börjar skriva
    Både för din och redaktörens skull – diskutera priset direkt när redaktören sagt ja. Börja inte jobba förrän ni har kommit överens om pris.
  12. Leverera det du har lovat!
    Ett ja är en biljett in. Nu har du verkligen chansen! Leverera det ni har kommit överens om. Det kan tyckas märkligt, det finns så många frilansjournalister, ändå vittnar alla redaktörer jag känner om att det är svårt att hitta bra frilansare! De som funkar använder man därför gång efter gång. Håll deadline, håll antal tecken, håll vinkeln – gör helt enkelt exakt det ni kommit överens om. Freerida inte!!! Har varit med om det så många gånger. Stylister som ”kände” för att göra ett jeansjobb istället för ett klänningsjobb. Journalister som ändrade vinkeln för att de dök på ett ”mer intressant” spår. Redaktören har helhetsbilden av tidningen, av det numret, ett helikopterperspektiv som du helt saknar. Om du ändrar vinkel kan det jobb du lämnar krocka med ett annat jobb i tidningen, och redaktören sliter sitt hår. OM du skulle vilja ändra vinkel under resans gång – hör av dig till redaktören och fråga. På ett ödmjukt sätt, kom ihåg att det är redaktören som bestämmer VAD den vill köpa. Lova aldrig något du inte kommer att uppfylla!
  13. Betalning enligt frilansrekommendationerna?
    Ja, ungefär, men något under skulle jag säga, om man ska vara realistisk. Du får betalt efter hur lång tid det tar att göra jobbet (räknat på dagar eller timmar, oftast dagar). Och här är det viktigt att komma ihåg: Du får inte betalt för hur länge det tar DIG att göra jobbet. Du får betalt enligt en bedömning över hur lång tid det skulle ta för en redaktör/reporter på tidningen att göra ett jobb. En intervju inklusive research, 6000–7000 tecken – en dags betalning ungefär.
  14. Räkna med efterjobb
    När du har lämnat din text kommer redaktören att läsa, och säkerligen ha synpunkter. Räkna med att du måste skriva om en del, komplettera, förtydliga, rätta eller vad det nu är.
  15. Räkna med att tidningen sedan skriver om
    Alla texter redigeras. Mer eller mindre. Vissa skrivs om rejält, kortas rejält. Du får inte se din journalistiska text som ditt personliga konstverk och bli stött om något ändras. Texten ska passa i tidningen du skriver för, den ska passa in i sitt sammanhang, bland de andra jobben i tidningen. Om du är känslig, be att få den redigerade texten skickad till dig. Men mitt råd är att inte bråka om den är ändrad, tvärtom brukade jag jämföra min råtext med den av tidningen redigerade texten och se den senare som facit – för att lära mig till nästa gång. Vad har ändrats? Fundera på varför? Det är nyttigt och lärorikt och gör dig till en bättre frilansjournalist.

Det är rätt otacksamt att vara frilansjournalist och skriva för tidningar. Så är det. Och jag vet att många frilansare har tröttnat och är förbannade på hur det ser ut i dag. Jag kan verkligen förstå det! Därför är mitt råd till alla författarvänner att de läser på innan de ger sig in i det här. Det är inte världens enklaste ”extrainkomst” för författare. Det finns otroligt duktiga, erfarna frilansjournalister där ute i dag som kämpar för att överleva. Bli inte förvånad om du inte har vad som krävs – eller inte lyckas direkt. Det tar många, många år.

23 Comments

  1. Kim M Kimselius 2017-04-02 at 15:34 - Reply

    Intressant läsning. Tack för att du delar med dig av din livserfarenhet. Jag sprider dina ord vidare.
    Kram Kim 🙂

    • redgrenalden 2017-04-02 at 15:42 - Reply

      Tack snälla Kim! Du brukar ju också vara väldigt bra på att dela med dig! Läser alltid dig med stort intresse! Kram!

  2. Tina Back 2017-04-02 at 16:55 - Reply

    Tack så mycket för en tydlig genomgång.

    • redgrenalden 2017-04-02 at 17:00 - Reply

      Tack snälla du!

  3. Jessika Devert 2017-04-02 at 21:49 - Reply

    De där råden kan jag skriva under på allihop! Känns bra att jag redan jobbar så – toppenbra tips!
    Tack!

    • redgrenalden 2017-04-02 at 21:56 - Reply

      I så fall är du en drömfrilansare! Och sådana är så ovärderliga och mycket uppskattade av redaktionerna! Heja dig!

  4. Charlotte Bjertner 2019-03-05 at 08:58 - Reply

    Hej !
    Har du / ni någon erfarenhet av att skicka inredningsreportage till tidningar?
    Någon som har koll på vad arvodet är ?
    Bästa hälsning har Charlotte Bjertner

    • redgrenalden 2019-03-05 at 09:08 - Reply

      Ja, stor erfarenhet. Jag var chefredaktör för en inredningstidning, så har jobbat mycket med inredningsreportage. Det viktigaste med inredningsreportage är ju förstås skissbilderna. Är det ett hem värt att visa upp? Om jag var du skulle jag förstås ta lågupplösta skissbilder, behöver inte vara tagna av en riktig fotograf) som visar hur hemmet ser ut, och därefter skriva en kort förklaringstext om varför hemmet är intressant att ha med i just den här tidningen. Alla inredningstidningar har ju sin vinkel. Var noga med att anpassa vinkeln efter tidning. Fokuserar tidningen mycket på ”gör det själv”? Budgetlösningar? Ska det vara supertrendigt? Exklusivt? Förklara varför det här hemmet skulle passa i just den här tidningen! Arvodet är svårare. Jag skulle gissa att arvodena inte har höjts något sedan jag jobbade med det här, och de var ju låga redan då. Beror också helt på hur stort och omfattande jobbet är. Men räkna med ett arvode för text (cirka 6 000 kr) och ett arvode för bild (cirka 10 000 kr). Kan vara mer, kan vara mindre. Beror helt på tidning och omfattning. Bilder betalar man i regel mer för. Bilderna är ju det viktiga i inredningsreportage. Lycka till!

  5. Gösta larsson 2019-09-10 at 17:18 - Reply

    Detta är endast ett försök att sända en kommen tar.
    Jag har svårigheter med att få iväg Mail.

  6. Gösta Larsson 2019-09-10 at 17:21 - Reply

    Stort tack för informationen!

  7. Erika 2020-05-12 at 07:46 - Reply

    Vad skriver man i? Word? Hur kan det man skickar in se ut? Om man får ett ja, hur lång tid brukar man ha på sig för ett uppdrag?

  8. redgrenalden 2020-05-13 at 08:14 - Reply

    Man skriver själva artikeln i word. När jag skickade frilansidéer skrev jag alltid direkt i mejlen. Jag har själv jobbat så pass mycket på redaktion att jag VET hur stressigt det är. Därför tänker jag alltid minsta motståndets lag. INTE lägga idén i ett separat dokument. Jag försökte alltid hålla mig kort, och skrev idén direkt i mejlet. Hur lång tid man får på sig kommer man överens om med redaktören. Men man ska vara beredd att jobba snabbt. Ibland kan snabbhet slå idé/kreativitet/skicklighet. Om en tidning behöver något snabb och du kan leverera det så är det mycket värt. De flesta jobb planeras dock med framförhållning, så då kan man få ungefär 1-2 veckor på sig, eller mer. Det är SUPERVIKTIGT att hålla deadline, göra det man har kommit överens om och hålla antal tecken. Det är INTE en bonus att lämna dubbelt så långt. Och när man lämnar sitt jobb bör man INTE lägga jobbet i olika dokument. Vissa frilansare under min tid som redaktör kunde skicka själva texten i ett dokument, varje faktaruta i eget dokument, och eventuella sidoartiklar i ytterligare dokument. Det var som att de trodde att det underlättade. Men som med allt: Enklast är bäst. Lägg allt i samma dokument. Jag sa aldrig något till dessa frilansare (för man vill ju inte klaga i onödan), men morrade alltid för mig själv när jag fick jobbet uppdelat på flera dokument. Där är ytterligare ett tips: Även om redaktören inte säger något, kan hen vara lite missnöjd. De flesta redaktörer klagar inte i onödan, men väljer ändå nästa gång den frilansare som var enklast att jobba med. Så tänk alltid: Minsta motståndets lag. Var ENKEL att jobba med. Hör inte av dig i onödan, gör det ni har kommit överens om, skicka in på enklast möjliga sätt. Lycka till!

  9. Ly 2020-06-04 at 03:53 - Reply

    Hej!
    Tack för tipsen! Vad bör man skriva i titelraden på mailet? Är det bättre att skriva ”rubriken” på idéen eller bara skriva något i stil med ”artikelförslag”?
    Tack på förhand!

    • redgrenalden 2020-06-04 at 09:16 - Reply

      Skriv ungefär: artikelidé och så ämne/rubrik – så vet de vad det gäller, och det blir lätt att hitta mejlet igen!

  10. Lisa 2020-07-31 at 09:48 - Reply

    Spännande artikel

  11. www.nouw.com 2020-08-04 at 10:40 - Reply

    Trevligt!

  12. Stefan 2020-11-16 at 22:44 - Reply

    Hej!
    Tack för värdefulla tips.

    Kan man sälja samma artikel till två olika tidskrifter?

    Jag har sålt ett reportage till en facktidning om hästar och nu är en lokal tidskrift också intresserad av reportaget, dock ur ett lokalt perspektiv. Jag har upplyst den lokala tidskriften om förhållandet men de nämnde inget om det.

    • redgrenalden 2020-11-17 at 08:59 - Reply

      Hej! Om reportaget redan har varit inne i facktidningen bör det inte vara några som helst problem. För att inte bränna några broar så skulle jag mejla facktidningen och säga att du har sålt en variant till en lokal tidskrift, men att den är vinklad lite annorlunda – inte fråga, bara informera. Sedan ska du förstås vara tydlig med den lokala tidskriften om att artikeln redan har varit ute i en variant i facktidningen. Men att du kan göra en variant på den. Rent tekniskt tycker jag heller inte att det låter som exakt samma artikel – om du skriver om en del, och vinklar om, så kan man absolut använda samma grundmaterial. Lycka till!

      • Stefan 2020-11-17 at 10:49 - Reply

        Tack för svar! ?

        Jag är ju ny inom detta område även om jag skrivit på ideell basis under flera år, så jag har inget direkt koll på vad man kan begära i ersättning.
        Är 2 500 kr för 2 500 tecken + eget tagna foton rimligt?

        Det var den summa lokaltidningen erbjöd och som jag även erbjöd hästtidningen, vilket de köpte rakt av. Jag är ju ansluten till frilansfinans och har ingen F-skattsedel, så nettot blir ju bara 50%.

        Jag har även under årens lopp skrivit en del humoristiska kåserier som ligger på min hemsida. Vad kan man ta för en sådan typ av artikel?

        • redgrenalden 2020-11-17 at 11:02 - Reply

          Egentligen är det alldeles för lågt, men lokaltidningar/dagstidningar betalar ofta inte mer. Tyvärr är det en usel marknad just nu. Om man ska gå efter Journalistförbundets rekommendationer så ligger det snarare runt 6 000 kr/dag (och då ska man inte tänka hur lång tid det tog för dig att göra jobbet, utan hur lång tid det skulle tagit någon på tidningen att göra jobbet – de kommer ju aldrig betala för en ”långsam/oerfaren” journalist). Men, med det sagt skulle jag nog ändå köra på 2 500 kr för en så liten artikel. 2 500 tecken är ju inte långt (även om det är svårare att skriva kort än att skriva långt). Och helt ärligt skulle en erfaren dagstidningsjournalist kunna skriva tre artiklar på 2 500 tecken på en dag, så det är absolut rimligt betalt. Ja, det är ju F-skatt, så ja, hälften ungefär går ju bort. Kåserier skulle jag jämföra med krönikor. Många tidningar betalar runt 2000-3000 kronor för en krönika. Jag har sålt flera krönikor för det priset (och även debattartiklar). Men jag har också fått betydligt mer, typ 5000-6000 kr. Viktigt att komma ihåg då är att jag oftast fått frågan från tidningen, och har alltså inte sålt in. De har kommit till mig. Och då kunde jag ta så mycket. Och det var några år sedan, och tyvärr blir marknaden bara sämre och sämre. Kåserier är inte lätt att sälja. Ett format som rätt få tidningar har (vilket är synd), så om du lyckas sälja dem så tycker jag du ska vara glad! Jag skulle lätt sälja ett kåseri (om jag hade skrivit ett) för 2000-3000 kr. Jag tillhör ju dem som kanske inte tycker att man alltid ska hålla fast vid exakta rekommendationer från Journalistförbundet, utan är av den åsikten att man måste jobba sig in. Förstås ska man ha betalt, men kanske något lägre i början. För mig har det lönat sig. Jag var alltid lätt att jobba med, levererade det jag skulle, jobbade mig upp från lite lägre arvoden till högre. OBS! Detta var nu några år sedan. Jag har valt att helt lämna journalistiken och jobbar i dag enbart med böcker (sedan cirka 2 år tillbaka). Mycket på grund av den otroligt svåra mediesituationen i dag. Det blir allt svårare att sälja, och arvodena snarare sänks än höjs från år till år. Förlåt deppigt svar, men stort lycka till!

  13. Malin 2020-12-10 at 11:00 - Reply

    Tusen tack för en konkret och krass text! Så nyttigt att påminnas om att det inte är personligt, att det är genom att testa (om än gärna med en sån här guide i bakhuvudet) som man lär sig. Feedback är guld för att bli bättre. Om den kommer som ett avvisande kan det också lära en något.

  14. Dani 2021-03-18 at 00:26 - Reply

    Hej! Jag har pitchat samma idé till två hästtidningar och fått ja från båda, vilket jag inte vågat hoppas på! Hur bör jag hantera det för tt inte bränna några broar?

    Tack för en jättebra artikel!

    • redgrenalden 2021-03-18 at 09:40 - Reply

      Grattis! Då ska du vara så transparent du kan vara. Antingen väljer du en tidning. Eller så försöker du göra båda artiklarna. Viktigt då att att du berättar att du ska skriva en annan artikel för en annan tidning. Försök hitta två olika vinklar.

Leave A Comment

Senaste inläggen

Kategorier