Som jag har berättat tidigare har jag gått flera kurser på Skrivarakademin. De har varit otroligt värdefulla! Framför allt fick de mig att komma vidare i mitt skrivande så att jag kunde slutföra min bok. För det är, tro det eller ej, det absolut svåraste – att faktiskt skriva klart ett manus.
Idén är den lättaste biten – jag tror att de flesta människor har en historia inom sig. Men att berätta den, genom gestaltning och dramaturgi, i en hel bok – det är en riktig utmaning, kan jag lova.
För ett tag sedan blev jag intervjuad av Skrivarakademin. Nu har de lagt upp intervjun på sin hemsida. Jättekul! Läs gärna här!
Det finns de som är kritiska till skrivarkurser. Som tror att det innebär likriktning av berättande, att det är fusk, att det inte går att lära sig att skriva. Jag tror att de alla har fel. Jag tror definitivt att man kan lära sig att skriva, men därifrån till att skriva en bok, det klarar inte alla. Men ja, man blir bättre på att skriva av skrivarkurser (om man är mottaglig för kritik och är beredd att ta in det lärarna och det de andra på kursen säger – det är ju inte alla). Nej, det är inte fusk. Skrivandet är ett hantverk, som all konstnärlig verksamhet. Att en konstnär har gått en konstskola och lärt sig grunderna, eller att en musiker gått musikhögskolan eller bara musikskola är ju inget konstigt. Hantverket att skriva går att lära sig, men det innebär inte att man blir en författare, på samma sätt som att konstskolan eller målarkursen inte gör dig till konstnär. Men visst blir du bättre på att måla! Och så det där med likriktning – nej, efter att ha gått fyra terminer med olika kursare på Skrivarakademin så kan jag försäkra att det inte finns någon likriktning. Varje person jobbar med sin skrivprocess och blir bättre på sitt sätt att skriva.
Jag har tidigare bloggat om skrivarkurser här!